Tänk om Frodo i Sagan om Ringen hade kastat ringen under tystnad. Ingen musik. Inga ljudeffekter.

Scenen hade fallit ganska platt, eller hur? Vilket antiklimax efter 9 timmars filmtittande 😂

Filmmusik förstärker dramat, styr känslan och gör scener mer episk, sorgliga eller skrämmande.

Men vad gör redigering för en bild?

Om inte exakt samma sak!

Föreställ dig detta:
En hjältinna står på en klippa, vinden blåser i hennes hår, och hon ser ut över slagfältet innan hon stormar ner i striden.

• 🏔  Sätt igång Misty Mountains från The Hobbit – och scenen känns väldigt ödesmättad och storslagen.
• 🎹 Sätt igång Adele – plötsligt får du känslan av att hon kommer dö, eller att något riktigt sorgligt är på väg att hända.
• 🎻 Sätt igång Pirates of the Caribbean – nu känns scenen mer lekfull och äventyrlig.

Föreställ dig nu en bild på samma hjältinna.

Vinden fladdrar i hennes kläder och hår där hon står på klippan.
👉 Hur du redigerar den avgör om den känns storslagen, melankolisk, magisk eller till och med romantisk.

Samma scen. Olika känslor. Beroende på vad du gör med den.

Foto: Sandra Hallnor

Är redigering fusk?

Många fotografer ser redigering som en naturlig del av fotografering.

Men vissa kan ändå känna att det är att "fuska" om man ändrar för mycket. Som om en "riktig" fotograf borde kunna skapa en fantastisk bild direkt i kameran – och att redigering skulle vara en sorts genväg.

Men det handlar inte om att behöva redigera – det handlar om vad du vill att folk ska känna när de ser dina bilder.

Är en regissör dålig om hen lägger till musik i en film?

Borde inte en skicklig regissör kunna skapa en känslosam film direkt i kameran? Är en regissör sämre om de använder filmmusik för att förstärka en scen?

Nej, självklart inte. Musik är en del av filmskapandet. Frågan är snarare: Varför skulle regissören INTE använda verktygen som finns tillgängliga för att skapa en sådan stark upplevelse som möjligt?

Så varför kan vi ändå ha en gnagande känsla av att det känns fejk, fusk eller att vi gör något fel - om vi redigerar "för mycket"?

Varför känns det som att du gör något fel om du redigerar "för mycket"?

Trots att många fotografer ser redigering som en självklar del av processen, finns det ändå en känsla av att det ibland kan vara "fel" att redigera för mycket. Varför? Här är några bidragande anledningar:

1. Språket påverkar känslan av “rätt och fel”

Vi säger att vi tar en bild. Vi fotograferar. Det antyder att vi fångar verkligheten precis som den är. Men foto handlar inte alltid om att dokumentera. Det kan också handla om att skapa något. Om du lockas av det mer konstnärliga, magiska och sagolika, kan det kännas begränsande att säga att du bara "tar" en bild.

Men tänk om vi använde ett annat språk?

På tyska säger man "Ein Foto machen", vilket betyder att göra eller skapa en bild.

Det sätter fokus på den kreativa processen, snarare än enbart på att registrera verkligheten.

Känner du skillnaden?
Att ta en bild → Fokus på att dokumentera ögonblicket.
Att skapa en bild → Fokus på den konstnärliga processen.

Den här skillnaden i språk kan påverka hur vi ser på redigering – och om vi upplever det som "fusk" eller som en naturlig del av skapandet.

2. Olika "skolor" inom fotografi

Fotografi är ett brett fält, och vissa genrer har mycket strikta regler.

Dokumentär- och reportagefotografi har till exempel hårda etiska riktlinjer för att bilderna ska vara så autentiska som möjligt. Här ses manipulation av verkligheten som ett problem – och i den kontexten är det fullt förståeligt.

Men alla fotografer behöver inte följa dessa regler.

Var sak har sitt syfte. Ärlighet är viktigt, särskilt i en tid då AI och digital manipulation gör det enklare än någonsin att sprida desinformation. Men att skapa konst och använda de verktyg som finns tillgängliga behöver inte vara oärligt.

Det finns olika sätt att skapa och olika hjälpmedel. Vissa regissörer använder green screen (okej, väldigt många) och andra gör det inte. Poängen är att du får välja. Det finns inget rätt eller fel, och du får testa dig fram, experimentera, känna efter – och ändra dig om du vill.

Det kanske låter självklart, men anledningen till att vi vill understryka detta är att om man är ny inom foto, eller till och med inom en viss stil av foto, är det lätt att fundera för mycket vilket tenderar att leda till osäkerhet och att du skapar för lite.

Många lyssnar lite för mycket på vad andra tycker och tänker – och lite för lite på vad de själva faktiskt känner. Man blir rädd för att göra "fel".

Och det ironiska?

Rädsla för att göra fel dödar kreativiteten.

Att fastna i rätt-eller-fel-tänkande aktiverar dina analytiska funktioner i hjärnan – och när dessa är igång är din kreativa process i princip avstängd.

Därför är det bättre att fundera på vad som känns rätt eller fel för dig vid ett separat tillfälle.

Inte samtidigt som du skapar.

Låt inte tankar om vad som är "fusk" eller om en bild är "sagofoto eller inte" hindra dig medan du fotar, redigerar och skapar.

Slutsats: Lyssna inte på andra – lyssna på dig själv

Om du känner en längtan att skapa något mer, något magiskt, att skapa konst och något som går längre än att dokumentera verkligheten – då är det din inre röst du ska lyssna på.

Vad brinner du för? Vad vill du att dina bilder ska förmedla? Vad längtar du efter att skapa?

🎨 Redigering är för en fotograf vad musik är för en filmskapare.

Ett verktyg. Ett hjälpmedel. En del av skapandet. Det hjälper dig att:

• Förstärka känslan du redan fångat.
• Styra hur någon upplever din bild.
• Skapa en sagolik magi som är svår att åstadkomma direkt i kameran.

🎶 Så nästa gång du sitter framför Photoshop – tänk på det som att du väljer soundtrack till din bild.
 

Vilken känsla vill du förstärka?